"Och sen poff så kan dom!" : En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om rutinsituationer som språkutvecklande

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattningar om rutinsituationer, exempelvis måltider och på- och avklädning, som språkutvecklande. Tidigare forskning visar att det är många komponenter som behövs för att språkutveckling ska kunna ske. Dessa är bland annat trygghet, stöttning och interaktion för att barnen ska få möjlighet att utveckla sitt ordförråd med hjälp av olika aktiviteter och hjälpmedel i förskolan. Stöttning och den proximala utvecklingszonen där interaktion och kommunikation är centrala begrepp användes som grundläggande teoretiska begrepp i arbetet. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare från fyra olika förskolor stationerade i samma kommun. Utifrån det material vi samlade in vid intervjuerna skapade vi koder som vi kunde utläsa av förskollärarnas svar. Vi genomförde därefter en tematisk analys och sorterade in koderna i fyra teman. Resultatet visade att pedagogerna ser språkutveckling som ett väldigt viktigt ämne, men att det kan vara svårt att genomföra ett lärande medvetet om det inte är uttalat som ett bestämt arbetssätt i arbetslaget. Förskollärarna är överens om att trygghet är en grundsten för att lärande ska kunna äga rum, men också att kontinuerlig benämning och samtal är av stor vikt för språkutveckling. Som pedagog i förskolan behöver man vara medveten om när lärande kan ske och ta vara på de tillfällen som ges, speciellt vid rutinsituationerna då dessa är en stor del av förskolans vardag.Betyg 2022-06-05.